Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste Ären, vilket naturligtvis pÄverkar efternamnens sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga godkÀnda nybildade efternamn i Sverige Är 2001 och undersöka vilka efternamn som vÀljs. Materialet bestÄr huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter frÄn Tidning för kungörelser om efternamn och avgrÀnsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utlÀndskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna Àr sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utlÀndskt klingande namn vanligast.

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. PÄ arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergÄng frÄn industrisamhÀlle till tjÀnstesamhÀlle vilket ocksÄ ledde till förÀndrade arbetsförhÄllanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrÄgan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrÄgan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som anvÀnds för att förklara den omvandling som skett i samhÀllet frÄn industrisamhÀlle till postindustriellt samhÀlle med en dominerande tjÀnstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhÄllandena i arbetslivet har förÀndrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrÄgan.

Industrilandskapet i Norrköping kan sÀgas representera ett exempel pÄ omvandlingen frÄn industrisamhÀlle till postindustriellt samhÀlle. OmrÄdet har tidigare varit ett framtrÀdande nav för den tillverkningsindustri som lÀnge prÀglat Norrköping. Men stora förÀndringar har skett och idag fungerar omrÄdet istÀllet som utgÄngspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i omrÄdet beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och omrÄdet utgör ett riksintresse för kulturmiljövÄrd. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgÄng mellan att bevara kontra att utveckla. Industrilandskapet framtrÀder som ett viktigt omrÄde för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstÄr en grund för intressanta diskussioner bÄde ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv..

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergÄngen frÄn det agrara till det industriella samhÀllet. SamhÀllsförÀndringen skapade bÄde förutsÀttningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstÄnd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förÀndring frÄn ett industriellt till ett postin-dustriellt samhÀlle kan komma att pÄverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhÀlle kÀnnetecknas bland annat av ?lösa? anstÀllningsförhÄllan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergÄng frÄn traditionella industriyrken till tjÀnstemannayrken.

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergÄngen frÄn det agrara till det industriella samhÀllet. SamhÀllsförÀndringen skapade bÄde förutsÀttningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstÄnd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förÀndring frÄn ett industriellt till ett postin-dustriellt samhÀlle kan komma att pÄverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhÀlle kÀnnetecknas bland annat av ?lösa? anstÀllningsförhÄllan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergÄng frÄn traditionella industriyrken till tjÀnstemannayrken.

Med ett sÀrskilt fokus pÄ nedlagda bangÄrdar behandlas i detta examensarbete de postindustriella landskapens nyckelroll i formandet av vÄra samtida stÀder. Centralt belÀget i Eskilstuna och som en del av stadsutvecklingsprojektet VÀster finns Gredby bangÄrd, ett drygt 20 hektar stort omrÄde dÀr verksamheten sannolikt kommer att avvecklas. Uppsatsen syftar till att ta fram en övergripande strategi för hur Gredby bangÄrd i framtiden kan omvandlas till ett publikt grön- och aktivitetsomrÄde med inslag av nya verksamheter och bostÀder. MÄlet har varit att visa ett möjligt framtidsscenario dÀr en omvandling baserad pÄ bangÄrdens befintliga vÀrden kan resultera i en stadsmiljö med sÄvÀl en stark egen karaktÀr som en fysisk och idémÀssig integration med det nya VÀster och Eskilstuna. Arbetet Àr strukturerat i tvÄ huvudsakliga delar dÀr den första, baserad pÄ en litteraturstudie och en studieresa till Berlin, behandlar postindustriella landskap, typsituationen bangÄrd och identitet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur nya arbetsmetoder ocharbetssÀtt pÄverkar individen och arbetssituationen pÄ en arbetsplats. Allt fler studier ochforskning visar att samhÀllet förÀndrats frÄn industrisamhÀllet till postindustriellt samhÀlle,vilket bidragit till att nya former av organisationer har vuxit fram. Dessa förÀndringarpÄverkar individerna som arbetar i dem. Tre teman belyses i studien. Fysisk arbetsmiljö- hurpÄverkas individen av arbete, arbetstid och arbetsmiljö.